Där viken slutar av Cecilia Andersson är utgiven av Sandebo förlag. Boken är den fjärde och avslutande delen i Västerviksserien. Veronika är frisör i Västervik. Hennes man Magnus är numera arbetslös och spenderar dagarna hemma. När Veronika får uppmärksamhet från oväntat håll känner hon både glädje och förvirring. Anna arbetar som redovisningskonsult och lever upp till duktig flicka-idealet både i privatlivet och på jobbet. När Anna och Veronika träffas blir de snabbt vänner. De upptäcker att allt inte är som det ser ut i Föreläsarföreningen som de båda tillhör och de blir indragna i en spiral av obehag och manipulation som de inte kan kontrollera. Boken fångade mig direkt och samtidigt lämnade den ett tryckande obehag som inte gick att skaka av sig. Tack för boken Cecilia och Sandebo förlag!
Veronika är frisör i Västervik. Hon lägger stor omsorg på sin salong och arbetar hårt för att behålla sina kunder. Hennes man Magnus är numera arbetslös och spenderar dagarna hemma. Det gör att Veronika är den som måste stå för inkomsten. När hon får uppmärksamhet från oväntat håll känner hon både glädje och förvirring. Anna arbetar som redovisningskonsult och lever upp till duktig flicka-idealet både i privatlivet och på jobbet. Hon är särbo med Gunnar och har precis startat en egen firma. När Anna och Veronika träffas blir de snabbt vänner. De upptäcker att allt inte är som det ser ut i Föreläsarföreningen som de båda tillhör och de blir indragna i en spiral av obehag och manipulation som de inte kan kontrollera.
Cecilia är ekonom och uppvuxen i Lönneberga. Hon är intresserad av gamla racingbilar, ett intresset hon delar med familjen. I hennes Västerviksserien möts spänning, vardagsdramatik och ekobrott i svensk småstadsmiljö. Relationer och mänskliga dilemman skapar berättelser som berör och fängslar. Där viken slutar är den fjärde och avslutande delen i Västerviksserien. Jag har inte läst de tidigare böckerna i serien men det var inte några problem börja med Där viken slutar.
Boken fångade mig direkt och samtidigt lämnade den ett tryckande obehag som inte gick att skaka av sig. Jag tyckte mycket om karaktärerna Veronika och Anna men ibland ville jag bara skaka om dem och få dem att inse sitt eget värde. Cecilias sätt att skildra ekobrott i en vardagsnära miljö gör berättelsen både trovärdig och skrämmande. Det känns som något som skulle kunna ske i min egen omgivning vilket förstärkte obehaget. Karaktären Peter, den före detta riksdagsmannen, bidrar ytterligare till den tryckande stämningen. Han är en manipulativ och obehaglig typ som använder sin makt för att trakassera Veronika och skrämma de som vågar ifrågasätta honom. Jag hoppas på fler spännande böcker från Cecilia!